Lider du av knäsmärta och vill förstå dess orsaker? Eller kanske du vill veta hur man hanterar det och hur man undviker det? I den här artikeln kommer vi att diskutera allt du borde veta om det.
Knäsmärta – orsaker
Knäsmärta är ett vanligt problem som kan drabba vem som helst, oavsett ålder eller fysisk aktivitet. Många faktorer, såsom skador, överbelastning, degenerativa förändringar, borrelia eller bakterieinfektioner, kan orsaka smärta i knäet. Särskilt utsatta för skador och överbelastning utsätts för personer som plötsligt utför intensiva fysiska aktiviteter utan föregående förberedelse. Knäsmärta kan också uppstå hos personer som gör stående eller sittande arbete, är överviktiga eller bär fel skor.
Knäsmärta vid artros
Gonartros, eller artros i knäleden, är ganska vanligt, särskilt bland äldre. Ökningen av risken för dess förekomst är förknippad med övervikt, ålder över 60 år, genetisk predisposition, sköldkörtelstörningar, brist på kalcium och överdriven belastning. Övervikt och skador är de viktigaste orsakerna till denna sjukdom.
Symtom på knäartros är begränsning av rörlighet, rörelsesvårigheter, smärta i knäet, kramper i flexionsläget och svullnad. Dessa förändringar leder till gradvis förstörelse av de element som utgör fogen. Behandlingen kan vara farmakologisk, spa eller operativ. Oavsett metod är det viktigt att använda rehabilitering för att hämma eller bromsa sjukdomsprogressionen, förbättra ledrörligheten och lindra smärta.
Löparens knä som orsak till knäsmärta
”Runner’s knee” är ett tillstånd som härrör från överdriven belastning på iliac-tibial ligament. Skidåkare, hoppare, löpare och fotbollsspelare har den högsta risken för denna sjukdom. Sjukdomen orsakar bildandet av många mikroskador, vilket leder till inflammation. Personer med denna sjukdom upplever smärta i den främre och yttre delen av knäet, vilket intensifieras under och efter rörelse. I mer allvarliga fall kan detta hindra normal funktion.
Behandlingen är främst konservativ och består av flera steg. NSAID används först för att lindra inflammation. Därefter används kinesiotaping, lemhöjning och fysioterapi. Efter några veckor börjar rehabilitering, under vilken sträckning av iliac-tibialbandet praktiseras.
Om sjukdomen är kronisk används biostimulerande behandlingar, såsom högenergilaser, ultraljud eller chockvåg, som stimulerar reparationsprocesser. Du kan också använda lappar och övningar. Vid långsam läkning kan blodplättrika plasmapreparat administreras, och om konservativ behandling inte ger resultat utförs artroskopi.
Knäsmärta på grund av kondromalaci
Kondromalaci av patella är orsaken till knäsmärta, vilket uppenbaras av mjukning och sprickbildning av ledbrusk, inflammation i knäleden. Det kan orsakas av posturala defekter, sprains, belastningar, överdriven kroppsvikt, degenerativa förändringar och muskeltonstörningar. Först ger det inte symtom, men när det utvecklas uppträder svår smärta, stelhet, svullnad, en känsla av instabilitet och begränsning av rörelser. I allvarliga fall kan bentillväxt, kontrakturer och muskelatrofi förekomma.
Behandling av kondromalaci är läkemedelsbehandling, förändring i fysisk aktivitet, viktminskning och rehabilitering. Injektioner, viskosupplementering och kirurgi är också möjliga.
Knäsmärta och överbelastning
Människor som leder en aktiv livsstil och engagerar sig i fysisk ansträngning upplever ibland smärta i knäna efter träning. Detta beror på överbelastning eller obalanserad belastning på lederna. Smärtan uppträder ofta i patellaområdet och kan också åtföljas av stickande smärta i knäets laterala del, sprickbildning och repor (löparens knä) eller smärta i ligamentområdet som förbinder patella med skenbenet (bygelns knä). Det finns vissa faktorer, såsom brist på korrekt uppvärmning, dålig träningsteknik, felaktiga skor eller löpning på dåligt utvalda ytor, som ökar risken för knäsmärta efter fysisk ansträngning.
Knäsmärta och inflammation
Huvudsymptomet på knäartrit är smärta, rodnad, svullnad, exsudat, begränsad ledrörlighet och uppvärmning av huden. I fallet med denna typ av sjukdom inkluderar inflammation oftast också bursa.
En av typerna av inflammation i knäleden är exudativ inflammation i knäleden, som uppstår som ett resultat av inflammation i synovialmembranet. En annan typ är inflammation i patellofemorala leden, även kallad biobesökarens knä, som uppstår i en situation där det finns en överdriven belastning på patella under långvarigt sittande.
I vilket fall som helst, för att bota inflammation i knäleden, är ett besök hos läkaren och lämplig behandling nödvändig. Detta kan innefatta användning av antiinflammatoriska läkemedel, fysioterapi eller, i mer avancerade fall, kirurgi. Det är viktigt att knäinflammation botas så snart som möjligt för att undvika allvarligare komplikationer och säkerställa knäledens fulla funktionalitet.
Knäsmärta – när ska man se en läkare?
Tiden för besöket hos den ortopediska läkaren är nödvändig när smärta i knäet hindrar vardagliga aktiviteter, som att gå eller stå. Om fogen är förstorad, levande smärtsam och inte kan flyttas mer fullständigt, är det värt att konsultera en läkare. Ytterligare symtom, såsom känslan av ”slack” i knäet under rörelse, bör också vara en anledning att omedelbart besöka en specialist. Din läkare kan rekommendera ytterligare tester, såsom röntgen, ultraljud eller MR, för att ställa en korrekt diagnos. När orsaken till problemet har fastställts kommer ortopeden att föreslå den bästa behandlingen.
Hur diagnostiseras knäsmärta?
Diagnos av knäsmärta kan fortsätta i flera steg, beroende på typ och svårighetsgrad av symtom. Först intervjuar läkaren patienten och frågar om smärtans art, dess svårighetsgrad, varaktighet, möjliga orsaker och andra medföljande symtom. Läkaren utför sedan en fysisk undersökning för att bedöma ledens tillstånd och dess rörlighet, samt för att utesluta andra möjliga orsaker till smärta, såsom skador eller infektioner.
Därefter kan din läkare beställa ytterligare tester, såsom röntgenstrålar, MRI eller CT-skanningar, för att få en så korrekt diagnos som möjligt. Om broskskador misstänks kan läkaren beställa en röntgenundersökning med kontrast, vilket möjliggör en noggrann avbildning av broskets tillstånd. I vissa fall kan det också vara nödvändigt att ha ett blod- och urintest för att utesluta andra möjliga orsaker till smärta.
Efter att ha samlat all information och testresultat kan läkaren göra en diagnos och föreslå lämplig behandling. Vid knäsmärta kan behandlingen omfatta både farmakologisk behandling och fysioterapi, rehabiliteringsövningar och förändringar i den dagliga livsstilen som att minska belastningen på leden och undvika åtgärder som orsakar smärta. I mer allvarliga fall kan behandling kräva kirurgisk ingrepp. Det är viktigt att komma ihåg att den tidigare diagnosen och behandlingen börjar, desto större är chansen att få en fullständig återhämtning
Hur görs magnetisk resonansavbildning av knäet?
Magnetisk resonansavbildning av knäet varar ungefär en halvtimme och används för att bedöma tillståndet för alla element i det undersökta området. Om studien ska inkludera administrering av ett kontrastmedel måste patienten avstå från mat i 2 timmar före testet och få ett resultat av blodkreatinin, bestämma tillståndet hos njurarna som är ansvariga för att avlägsna kontrast från kroppen. För tester utan kontrastmedium och utförs mot en avgift krävs ingen remiss.
Hem rättsmedel för knäsmärta
Om du har ont i knäet behöver du inte sträcka dig efter medicin direkt. Det finns effektiva hemmetoder för att hantera mild smärta. Till exempel rekommenderas ispaket, varmvattenflaskor, kompresser av riven pepparrot eller kålblad och äppelcidervinägerförband. Du kan också förbereda ett bad med Epsom-salt, vilket lindrar muskel- och ledvärk. Kom också ihåg att hydrera din kropp ordentligt för att stödja effekterna av andra åtgärder.
Om ditt knä är skadat bör du tillfälligt stoppa all aktivitet och immobilisera leden. Du bör dock inte ligga sysslolös för länge, utan långsamt införa lågintensiva övningar som promenader, stavgång och stretching. Det rekommenderas också att stärka musklerna i låren och kalvarna för att lindra knäleden. Andra rekommenderade aktiviteter inkluderar cykling, yoga och simning.
För att förhindra knäskador och hålla dem i god form är regelbunden motion och en hälsosam kost viktigt. Dieten bör vara rik på protein, kalcium, Omega-3-fettsyror, vitaminer, mineraler och antioxidanter. Människor som är överviktiga och feta bör kasta överflödiga pounds, och kosten bör också innehålla antiinflammatoriska livsmedel som olivolja, ingefära, vitlök och gurkmeja. Ytterligare tillskott, såsom D-vitamin och kollagen, kan också indikeras, särskilt viktigt för ben och muskler. Om smärtan och svullnaden i knäet kvarstår, bör du konsultera en läkare.
Det är också värt att regelbundet använda kosttillskott som ger viktiga näringsämnen och skyddar våra leder från potentiell fara, samt hjälper till att hantera smärta. I det här fallet kan vi använda Proflexen eller Beflexan.
Knäsmärta – hur man stärker knäleden med en diet?
För att lindra knäsmärta är det värt att ta hand om hälsosam och balanserad näring. Hälsosam mat ger vår kropp de näringsämnen den behöver, vilket hjälper till med regenerering och ökar resistensen mot infektioner. Korrekt diet kan förbättra kvaliteten på synovialvätska och påskynda läkningsprocessen efter knäskador.
För att stärka knäleden bör kosten innehålla mejeriprodukter, magert kött, spannmål och baljväxter, vilket gör att du kan ge kroppen det protein och kalcium som behövs för att bygga ben. Att äta grönsaker och frukter är lika viktigt eftersom det ger vitaminer som C, betakaroten och flavonoider som fördröjer åldrandet av lederna.
En diet som motverkar knäsmärta bör också innehålla livsmedel med antiinflammatoriska och immunförstärkande effekter, såsom fiskolja, honung, ginseng och hajleverolja. Menyn bör också innehålla produkter som vitlök, olivolja och ingefära, som har naturliga antiinflammatoriska egenskaper. Dieten bör också innehålla fisk rik på omega-3-syror, som lindrar inflammation och påverkar produktionen av vävnadshormoner.
Vilka mediciner för inflammation i knäleden?
För behandling av knäartrit används olika typer av läkemedel, beroende på svårighetsgraden av symtomen och typen av sjukdom. Här är några av de vanligaste medicinerna:
- Icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID): De har en antiinflammatorisk och smärtstillande effekt, vilket kan hjälpa till att lindra smärta och minska svullnad.
- Glukokortikoider: Dessa är kraftfulla antiinflammatoriska och smärtstillande läkemedel som finns i form av injektioner eller tabletter. Dessa läkemedel används ofta vid allvarligare artrit.
- Kondroprotektorer: Dessa läkemedel, såsom glukosamin och kondroitin, är utformade för att stärka och regenerera brosket i lederna.
- Analgetika: Såsom paracetamol, som kan hjälpa till att lindra smärta och minska obehag.
- Andra läkemedel: Beroende på orsaken till knäartrit kan din läkare rekommendera andra läkemedel, såsom antireumatiska eller immunsuppressiva läkemedel, för att behandla den underliggande sjukdomen.
